Man ska välja svenskt kött för att…
1. För att svensk matproduktion behöver finnas kvar
Genom att välja svenska livsmedel bidrar du till en säkrare livsmedelsförsörjning och att svensk matproduktion finns kvar.
Svensk matproduktion är en viktig del av landets livsmedelsförsörjning och beredskap. Ett lantbruk med både djur och växtodling inom landet minskar dessutom beroendet av importerad mat, transporter och globala leveranskedjor. Det gör svensk matproduktion viktig både i vardagen och i tider av kris.
Idag importerar vi en stor del av den mat vi äter. Mer än 40 procent av nötköttet och 70 procent av lammköttet är importerat. Totalt sett är ungefär hälften av alla livsmedel som konsumeras i Sverige importerade.
I flera av våra grannländer är självförsörjningen högre, så det finns stor potential att öka den svenska livsmedelsproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska.
Den svenska odlingssäsongen är kort och ingen mat produceras på landets åkrar under vinterhalvåret, men året om pågår matproduktionen för fullt i stallarna. Tack vare den svenska djurhållningen kan Sverige alltså producera mat även när markerna vilar.
Svenskt kött är därmed alltid i säsong och ett viktigt beredskapslager vi behöver vara rädda om.
Skillnad i importhandel mellan olika livsmedel
Idag råder ingen brist på mat eftersom vi importerar… men vad händer om sveriges importflöden stängs av?
Importandelen är beräknad på energi för olika livsmedel. Källa: LRF 2021, Importandel.
2. För att ansvarsfulla djurskyddsregler gör skillnad
Sverige har en av världens mest ambitiösa djurskyddslagar som bygger på att djuren ska behandlas väl och ha möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt.
Sverige rankas också högt när djurskydd jämförs mellan länder internationellt. Enligt World Animal Protection Index är Sverige ett av de länder som rankas högst.
Vad säger lagstiftningen?
I praktiken betyder det bland annat att grisar får behålla sin svans och ha strö för att kunna sysselsätta sig. Får och kor går på bete, och när djuren vistas inomhus ska de ha tillräckligt stora ytor att röra sig på. Svensk lagstiftning kräver också att slakt alltid, utan undantag, sker med bedövning.
”Svensk lagstiftning kräver att slakt, utan undantag, alltid sker med bedövning.”
Men regler är bara en del av djuromsorgen. Det är människorna som sköter djuren varje dag som är den viktigaste garanten för att djuren har det bra. Ett gott djuröga, stort djurintresse, kunskap och erfarenhet är det som säkrar en god djuromsorg ute i den praktiska verksamheten.
I Sverige har vi arbetat med de här frågorna under flera decennier och har på flera områden regler som går längre än EU:s minimikrav. Det gör att svensk djurhållning ofta skiljer sig från hur produktionen ser ut i många andra länder, både i Europa och globalt.
Sverige driver sedan länge på för ett starkare djurskydd även inom EU. När EU:s djurskyddsregler ses över har Sverige viktiga erfarenheter att bidra med. En bra djuromsorg i Sverige har också lett till att vi har friska djur och lägst antibiotikaanvändning i EU.
3. För att vi har lägst användning av antibiotika inom EU
För 15:e året i rad har Sverige lägst användning av antibiotika inom djurhållningen i hela EU. Detta är resultatet av ett långsiktigt arbete med friska djur, förebyggande djurhälsovård, god djuromsorg och ett restriktivt användande av antibiotika.
Antibiotika ska ges när djur är sjuka och behöver behandling. Det ska däremot inte användas för att kompensera för brister i djurhållningen, så som dålig stallmiljö eller att smittskyddet inte är tillräckligt bra. Friska djur behöver inte antibiotika.
Antibiotikaresistens är ett av vår tids stora globala hälsoproblem.
I flera andra länder, både inom och utanför EU, är användningen av antibiotika högre. Samtidigt är antibiotikaresistens ett av vår tids stora globala hälsoproblem. Om bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika riskerar behandlingar som i dag fungerar för både människor och djur att bli mindre effektiva.
Sverige var faktiskt först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i djurens foder 1986. Ett sådant förbud kom först år 2006 inom EU, men saknas fortfarande i många andra länder utanför EU.
När du väljer svenskt kött bidrar du till en produktion där låg antibiotikaanvändning är möjlig eftersom djuren hålls friska redan från början.
4. För att landskapen behöver djuren
Åkermarken utgör mindre än sju procent av Sveriges yta. Samtidigt har Sverige gott om vatten, betesmarker och mark som inte lämpar sig för odling av mat till människor.
På dessa platser kan däremot gräs och foder växa och odlas – i nästan hela Sverige. Det gör att djuren har en viktig roll i det svenska lantbruket då de kan omvandla gräs, vall och andra resurser som människor inte kan äta till näringsrik mat.
Djuren är en del av ett kretslopp där mark, växter och djur samspelar.
När kor och får betar hålls ängar och hagmarker öppna. Detta gör att våra svenska kulturlandskap bevaras och skapar livsmiljöer för många växter, insekter, fåglar och andra djur. Utan betande djur växer markerna igen och den biologiska mångfalden minskar.
Landskapet behöver betande djur
För att bevara det öppna landskapet och den biologiska mångfalden behövs fler djur som betar i landskapet. Idag minskar antalet betesdjur i Sverige, men forskning visar att antalet kor skulle behöva fördubblas för att behålla de betesmarker som finns idag. Det gör betande och gräsätande djur viktiga både för maten och landskapet.
Det importerade köttet har ofta en högre belastning på färskvatten, markanvändning och biologisk mångfald. När du väljer svenskt kött bidrar du alltså inte bara till svensk matproduktion – du hjälper också till att bevara öppna landskap samt ett livskraftigt svenskt jordbruk som kan ta vara på de resurser som finns här.
En lägre klimatpåverkan
Idisslande djur, som kor och får, ger upphov till metanutsläpp. Det här är en del av djurens matsmältning och en viktig klimatfråga. Samtidigt har svenskt kött en lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet. Det beror inte på att djuren är annorlunda i Sverige, utan hur de föds upp.
Här har vi en uppfödning med friska djur, effektiv resursanvändning, mycket grovfoder, bete, restflöden från matproduktionen som går tillbaka till djuren och ett lantbruk där växtodling och djurhållning hänger ihop. Djurens gödsel ger också näring tillbaka till åkermarken. På så sätt är djuren en del av ett kretslopp där mark, växter och djur samspelar.
Vi har aldrig haft så få nötkreatur som idag…
Källa: Jordbruksverket. Ver 1.1 Januari 2025.
5. För att maten ska vara trygg och säker
Kött är ett säkert livsmedel
Sverige har länge arbetat för säkra livsmedel. Ett tydligt exempel är den svenska salmonellakontrollen, som omfattar hela livsmedelskedjan. Målet är att salmonellasmittat kött inte ska nå konsumenten. Därför är risken att få salmonella från svenskt kött mycket liten, vilket är ett exempel på hur arbetet med livsmedelssäkerhet bidrar till att du kan känna dig tryggare med maten.
Sverige har även ett starkt smittskydd och ett gott djurhälsoläge, då svenska djur är fria från flera sjukdomar som förekommer i andra länder. Det förebyggande arbetet för friska djur bidrar i sin tur till den låga antibiotikaanvändningen. Dessutom är det förbjudet att använda tillväxthormoner i svensk djuruppfödning.
En trygghet genom hela kedjan
Svenskt kött har också god spårbarhet. Det betyder att man kan följa köttet hela vägen från gård till butik. Det skapar trygghet både för livsmedelsföretag, myndigheter och konsumenter, genom hela kedjan.
Kött är dessutom ett näringsrikt livsmedel som bland annat innehåller protein, järn, zink och viktiga vitaminer. När du väljer svenskt kött får du mat som är både kontrollerad, spårbar och näringsrik.
6. För att maten vi väljer gör skillnad för samhället
Matproduktion handlar inte bara om maten på tallriken – den påverkar också jobb, företag, landsbygd, beredskap och samhällsekonomi. När du väljer svenskt kött är du med och bidrar till att det finns lantbruk, slakterier, styckning, charkproduktion, transporter, livsmedelsföretag och butiker i Sverige. Det handlar om arbetstillfällen och kompetens i hela kedjan, från gården till den färdiga maten.
Maten du väljer påverkar också jobb, företag, landsbygd, beredskap och samhällsekonomi.
Lantbruket bidrar också med värden som inte alltid syns i butiken: öppna landskap, biologisk mångfald, kolinlagring och kretslopp mellan djur och växtodling. Det är värden många tar för givna, men som kräver ett aktivt lantbruk för att finnas kvar.
När maten produceras i Sverige stannar också mer av värdet här. Företag kan fortsätta verka, människor får arbete och resurser bidrar tillbaka till samhället.
Genom att välja svenskt kött gör du därför skillnad på flera nivåer: för maten, för djuren, för landskapet och för samhället.
Idag arbetar omkring 100 000 personer i livsmedelskedjan, från jordbruk till förädling. När gårdar och livsmedelsföretag finns kvar skapas förutsättningar för en levande landsbygd. Varje år produceras mat i Sverige till ett värde av 80 miljarder kronor. Samtidigt bidrar livsmedelsindustrin med mer än så.
Svenska lantbruk producerar inte bara mat, de bidrar också med ekosystemtjänster som öppna landskap, biologisk mångfald och kolinlagring. Grovt uppskattat värderas dessa till runt 40 miljarder kronor per år. Ekosystemtjänsterna syns sällan på prislappen i matbutiken, men är en viktig del av en hållbar matproduktion.
