Hur mycket vatten använder vi egentligen?
Även om vatten är en förnybar resurs är den inte obegränsad. Globalt sett är vattenbrist ett stort problem och i produktionen av livsmedel används stora mängder vatten. Hela 70 procent av jordens sötvattenresurser nyttjas inom jordbruket eftersom en stor del av markerna konstbevattnas. Men hur ser vattenanvändningen ut vid produktionen av svenskt kött?
Går det verkligen åt 15 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött?
Det stämmer att det går åt närmare 15 415 liter vatten för att producera ett kilo nötkött. Men vilken typ av vatten är det, och hur används det? Man skulle kanske kunna tro att kon dricker alla dessa liter vatten, men hela 94 procent (alltså 14 490 liter) är regnvatten som faller på gräset, som djuren i sin tur äter. Majoriteten av nötköttets så kallade vattenfotavtryck utgörs alltså av regnvatten som används till att producera den mat som nötkreaturen äter. Av den totala vattenanvändningen är endast 1 procent dricksvatten till djuren, vilket framgår i grafiken nedan.
I Sverige äter nötkreaturen mestadels gräs – alltså gräs som bevattnas av regnvatten, oavsett om djuren äter det eller inte. Det betyder att vårt svenska, regniga klimat är en fördel när det kommer till nötköttsproduktion. Med andra ord är det inte ett problem att det används 15 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött i Sverige – just tack vare att vi har mycket regn som faller på gräset som korna äter.
Allt vi äter har ett vattenfotavtryck
När man pratar om vattenfotavtryck är det viktigt att ha koll på vilken typ av vatten man använder. Nötköttets vattenfotavtryck på 15 415 liter/kg är ett bra exempel eftersom nötköttsproduktion främst använder så kallat grönt vatten. När man beräknar mängden vatten som används vid matproduktion brukar man dela upp vattnet i tre olika kategorier; grönt, blått och grått vatten. Grönt vatten är regnvatten, blått vatten är grund- och ytvatten, grått vatten har påverkats av föroreningar.
Höga andelar blått och grått vatten kan indikera miljöproblem, särskilt när produktionen sker i delar av världen med vattenbrist. Water Footprint Network har identifierat att produktionen av nötkött främst kräver regnvatten, medan livsmedel som mandel, ris och dadlar förbrukar stora mängder grund- och ytvatten vid odlingen.
Vattenanvändningen i Sverige
Sverige har gott om sötvattenresurser. Enligt de senaste uppskattningarna för 2020 finns det en total förnyelsebar vattentillgång på nästan 200 miljarder kubikmeter sötvatten. I Sverige används 4 procent av det tillgängliga sötvattnet. Jämfört med andra europeiska länder är det en av de lägsta siffrorna.
Men, vi kan ändå uppleva vattenbrist i Sverige. Det beror på att vattentillgång och vattenuttag inte alltid sammanfaller geografiskt, och då blir det regionala och lokala obalanser. Vattenbrist är ofta kopplat till användningen av grundvatten. Eftersom både kommunala och privata dricksvattentäkter är starkt beroende av grundvatten, kan det uppstå vattenbrist även om vi har tillräckligt med ytvatten. Bristen inträffar vanligtvis under sommaren, på grund av låga regnmängder, bevattning av grödor och ökad efterfrågan från sommarbefolkningen.
Människor i Sverige använder dagligen cirka 140 liter vatten per person i genomsnitt. Denna vattenanvändning inkluderar aktiviteter som duschning, användning av toaletter, tvätt, disk och matlagning. Det är värt att notera att detta är 40 liter mer än vad en mjölkko behöver i daglig vattenförbrukning.
För mycket eller för lite vatten – framtidens utmaningar
Enligt Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning är det inte bara ökande temperaturer och risken för torka som följer i klimatförändringarnas spår. Ökad nederbörd kan också påverka växtodlingen negativt. Ett högt vattenstånd som dränker rötterna, minskad solinstrålning samt ökad förekomst av växtskadegörare och sjukdomar, är också negativa konsekvenser av ökad nederbörd. Mark som är mättad av vatten gör det svårt att köra maskiner på åkrarna medan skyfall under skörden kan skada grödorna, eller till och med förhindra skörden.
När grödorna tyvärr inte uppfyller kraven för att bli mat till människor, på grund av till exempel torka eller för mycket regn, kan de istället bli mat till djuren. Då kan djuren ta vara på grödorna som foder och omvandla dem till näringsrik mat åt oss människor. Samtidigt återförs näringsämnen till jorden genom djurens gödsel så att vi kan odla grödor på nytt.
Värt att tänka på
Vi blir allt oftare påminda om hur viktig tillgången till vatten är för att kunna producera livsmedel. Effekter av klimatförändringar förstärker behovet att kunna använda vatten mer resurseffektivt. Vattenanvändning berör också flera av FN:s hållbarhetsmål. Mängden regn som faller avgör hur mycket sötvatten som är tillgängligt för oss människor att nyttja. En del av nederbörden tas upp av luften och växterna. Resten av vattnet samlas upp i avrinningsområden, där det rinner ut i vattendragen och påverkar nivåerna av grundvatten och ytvatten. Vatten är en begränsad resurs som vi alla har ansvar för att hantera sparsamt. Vattnet förbrukas inte utan snarare lånas, används och återförs till vattnets eviga kretslopp. Ju mer kunskap vi har kring vatten och vattenförbrukning, desto enklare blir det för oss att bidra genom de val vi själva gör i vår vardag.
