Radioprogrammet som sändes den 26 augusti berättar om
forskningen på Nationellt centrum för djurvälfärd som visar att djuren har fått
det allt bättre sedan 80-talet.
Under större delen av 1900-talet stod i stort sett alla kor
fastbundna större delen av året. De kunde bara stå eller ligga på ofta hårda
betonggolv. Idag är det förbjudet att bygga nya ladugårdar där korna är bundna.
Gummimattor blir allt vanligare för att korna ska slippa den hårda betongen.
Margareta Steen som är biträdande föreståndare på Nationellt centrum för djurvälfärd, berättar för
Vetandets värld om hur hon använde stora mängder antibiotika när hon var
praktiserande veterinär på 1980-talet. Idag är lantbrukets djur friskare och
behöver inte lika mycket antibiotika. Dessutom är det idag inte
längre tillåtet att använda antibiotika för att främja djurens tillväxt. Det är
inte heller längre tillåtet att klippa svansarnas av grisarna i Sverige.
Harry Blokhuis är
professor i etologi på SLU. Han säger till vetandets värld att djuren har fått
det bättre.
– Vi hade en enorm
intensifiering av djurhållningen efter andra världskriget, och vi gick kanske
för långt. På 1960-talet fick allmänheten reda på hur vi hanterade våra djur,
och det blev en chock för många som hade den romantiska bilden av några betande
kor i hagen och några bökande grisar. Industrin hade missat att koppla till
allmänheten och vi måste nu ta steg tillbaka för att reparera den kopplingen,
säger Harry Blokhuis.
Bedömningen som forskarna på SLU gör är att djuren fått det
allt bättre, men det går idag inte att få fram hårdfakta som bekräftar den
bilden svart på vitt. Det finns inga snygga hälsokurvor från 1980-talet som
belägger forskarnas positiva bild. Ulf Magnusson, som är professor i
veterinärmedicin på SLU, säger till Vetandets värld att det finns mycket
hälsodata insamlad, men den är dessvärre inte sammanställd. Men kraftigt
minskad antibiotikaanvändning och att flera sjukdomar helt försvunnit är
indirekta tecken på att djuren fått det bättre, säger Ulf Magnusson.
