Uppfödning

Uppfödningen av svenska grisar, nötkreatur och lamm är liten om man jämför med många andra länder i Europa. En stark drivkraft inom djuruppfödning och avel i Sverige är fokus på friska djur.

Slaktgrisarna blir ca 6-7 månader gamla och väger ca 100 kg när de slaktas. I Sverige använder man oftast treraskorsningar vid grisköttsproduktionen. Man har då en korsning mellan Lantras och Yorkshire som moder och antingen en renrasig Hampshire eller Duroc som fader.

Köttproduktion anpassad till svenskt landskap

Det finns totalt cirka 1 200 gårdar i Sverige som har grisköttsproduktion. Av dessa är det många som både har suggor som får kultingar som sedan föds upp på gården hela vägen till de skickas till slakt. Det kallas för integrerad produktion. Det finns sedan olika typer av specialisering, bara suggor som grisar och smågrisarna säljs eller bara uppfödning av slaktgrisar. Vi har ungefär 120 000 suggor i Sverige och årligen slaktas knappt 2,6 miljoner grisar.

Småskaligheten är slående...

Idag svarar köttraserna (korsningar och renrasiga) för ca 35% av den totalanötköttsproduktionen. Mjölkkorna svarar för ca 25% och resten kommer från ungnöt från mjölkproduktionen. Totalt finns det ca 21 000 gårdar som har nötkreatur, därav är ca 5 500 mjölkproducenter och ca 12 000 gårdar har dikor. Småskaligheten är slående då nötköttsproduktionens struktur är en avspegling av det svenska mosaiklandskapet, med blandningen av skog, öppet landskap och sjöar.

Den svenska fårnäringen är liten, men har dock stadigt ökat i omfattning under de senaste tio åren med undantag för något enstaka år. Antalet får ökar och besättningarna blir större. Totalt finns det ca 8 700 gårdar som har får och producerar lammkött, ull, skinn och/eller mjölk och ost. 

Varför svenskt kött Styckdetaljer Charkuterier Köttkvalitet Köpa, laga och förvara Näring Statistik och Grafik Djuruppfödning Frågor & svarFörvaring av kött Miljö och klimat Därför väljer vi svenskt kött

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!