Statistik och Grafik

Här hittar du data om biologisk mångfald samt om markanvändning i Sverige.

Här hittar du grafer och info om antibiotika och resistenta bakterier.

Här hittar du grafer och info om klimat och utsläpp.

Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter. Nedanstående beräkningar ger en indikation på hur mycket som går bort från den levande vikten till slutkonsumtion i de olika leden i värdekedjan. Beräkningarna från levande vikt till detaljhandel baserar sig på omräkningstal.

Det finns olika sätt att redovisa hur mycket kött vi äter i Sverige. Här visas den så kallade förbrukningen av kött vilket innebär slaktad vikt. Förbrukning ska inte förväxlas med konsumtion som är det vi faktiskt äter.

När ett lands invånare får bättre ekonomi äter de mer kött. Enligt FAO- rapporten The State of Food and Agriculture. Livestock in the balance (2009) har köttkonsumtionen i utvecklingsländerna ökat med drygt 300 procent sedan början på 1970-talet.

Med utgångspunkt från år 1980 (KPI 100) så märks en höjning av konsumentpriserna på kött som varade till början av 1990-talet. I och med Sveriges inträde i EU 1995 sjönk priset. Kött och bröd var de livsmedelsgrupper som sjönk mest i pris.

I dag talas det mycket om all mat som slängs i onödan. Det finns en del undersökningar som ur olika vinklar beskriver vad som slängs vid olika tillfällen i hela kedjan från jord till bord.

Livsmedelsverkets råd är att man inte bör äta mer än 500 gram rött kött och charkuterier i veckan. Av den mängden bör endast en mindre del vara charkuterier.

Riksmaten 2010-11 är Livsmedelsverkets rikstäckande undersökning av vuxnas matvanor. Nära 1800 personer mellan 18 och 80 år deltog.