Enkelt att äta mat från Sverige efter säsong
Tänker du ofta på klimatet och känner att du vill göra en insats för miljön? Finns det något bra sätt att hjälpa till på? Det finns många sätt, men en av de enklare saker du kan göra är att tänka på var maten du äter kommer ifrån. Helt enkelt genom att välja råvaror som är närproducerade och i säsong. Men varför är det så viktigt? Är svenskt kött och grönsaker bättre än importerade? Och i så fall varför?Varför är det så viktigt att välja svenska råvaror?
Matens miljöpåverkan är en komplex fråga som sällan går att förklara i en handvändning. Utsläpp av klimatgaser är bara en av många viktiga aspekter att ha i åtanke när du väljer mat. Det handlar också om biologisk mångfald, användningen av kemiska bekämpningsmedel, skövling av regnskog samt vatten- och markanvändning. Men vad betyder allt det här?Importerad mat har ofta större miljöfotavtryck
Allt vi äter har ett miljöfotavtryck som inte bara påverkar oss här i Sverige utan hela vår värld. Väljer vi importerad mat blir oftast miljöfotavtrycket högre, något som beror på att jordbruksmetoderna ofta skiljer sig åt.
I Sverige har vi exempelvis en strängare lagstiftning kring kemiska bekämpningsmedel. Vi har dessutom ett kallare klimat vilket innebär att vi är rätt förskonade vad gäller skadeverkare och angrepp på gröda jämfört med odling i varmare klimat. Detta innebär att användningen av bekämpningsmedel är relativt låg i Sverige, även i konventionellt jordbruk. Om giftiga kemikalier sprids i näringskedjan kan den biologiska mångfalden påverkas negativt och grundvattnet bli förgiftat. I Sverige har vi också en av världens mest ambitiösa djurskyddslagar och lägst användning av antibiotika i EU.
När det kommer till miljöpåverkan från insektsmedel står den importerade maten för så mycket som 97 procent. Samma gäller för antibiotika till djur där hela 83 procent av användningen kommer från den importerade maten och endast 17 procent används i Sverige.
Hela 60 procent av den klimatpåverkan som kommer från maten vi äter i Sverige, står den importerade maten för. En stor del av denna klimatpåverkan beror på skövling av tropiska skogar, något man gör för att ge plats för produktion av palmolja i Sydostasien och nötkött och soja i Latinamerika, främst Brasilien.
Svensk matproduktion har därmed många hållbarhetsfördelar; vi har en förhållandevis låg användning av bekämpningsmedel och antibiotika samt en hög djurvälfärd med friska djur och en klimatsmart produktion
Allt vi äter kräver vatten
Globalt sett är vattenbrist ett stort problem på många håll i världen. Produktionen av livsmedel tar stora mängder vatten i anspråk och hela 70 procent av ländernas vattenresurser används globalt inom jordbruket eftersom allt större ytor konstbevattnas. Vattenåtgången för att producera mat varierar beroende på vilket livsmedel det gäller. Det är också skillnad på vatten och vatten…
Grönt vatten är regnvatten som faller på grödor och hagar. Blått vatten tas upp ur vattendrag och grundvatten för att bevattna. Höga andelar blått vatten kan indikera ett miljöproblem, särskilt när produktionen sker i delar av världen där det råder brist på grundvatten. Water Footprint Network har identifierat att nötkött främst kräver regnvatten medan exempelvis avokado, olivolja och mandel förbrukar stora mängder grundvatten vid odlingen, det vill säga konstbevattning.
Lägre klimatpåverkan för svenska livsmedel
De utsläpp av växthusgaser som kommer från all matproduktion påverkar klimatet på olika vis. Det handlar främst om koldioxid från fossila bränslen, men också metangas och lustgas som uppstår vid biologiska processer när man odlar och föder upp djur.
Klimatpåverkan skiljer sig mycket mellan olika livsmedel och hur de producerats. Livsmedel producerade i Sverige har generellt sett lägre klimatpåverkan än importerade produkter.
Men man kan inte enbart titta på klimatpåverkan. Det är också viktigt att beakta andra miljöaspekter som biologisk mångfald, vatten och kretslopp. Alla aspekter är inte med i de klimatberäkningar som görs på livsmedel.
En annan viktig sak är hur mycket näring ett livsmedel innehåller i relation till dess klimatpåverkan. Godis och morötter har exempelvis lägre klimatpåverkan än nötkött, men ger dig inte en fullvärdig kost och tillräckligt med näring.
Svensk mat ger bättre självförsörjning
Ungefär hälften av all mat vi äter i Sverige köps idag in från andra länder. Det gör att vi är väldigt sårbara vid händelse av en kris då det blir svårare att importera mat – exempelvis som under Corona-pandemin. För att stötta svenskt jordbruk och värna om den produktion vi har här är det också viktigt att välja svenskproducerad mat.
Djuruppfödningen är viktig för Sverige då det inte går att producera grödor som spannmål, raps, eller baljväxter i hela landet och året runt. Kött och mjölk är inte beroende av säsong utan kan produceras året om. Därför är de vårt beredskapslager som vi behöver vara rädda om och värna om.
”Svenskt nöt- och griskött är alltid i säsong.”
I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 75 procent av landets livsmedel. I dag är det betydligt fler som bor i Sverige, men vi producerar inte mer mat. Samtidigt har vi cirka 600.000 hektar åkermark som inte används men som kan odlas på. Det finns med andra ord en stor potential att öka den svenska livsmedelproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska. Produktion av vegetabilier och animalier hör nämligen ihop för en biologisk mångfald.
Vår egen produktion av spannmål, socker, morötter och ägg är godtagbar. Samtidigt är det bara drygt 50 procent av nötköttet, 30 procent av lammköttet och en mindre del av grönsaker och frukt som är svenskproducerade, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. På våra breddgrader förekommer inte så mycket matproduktion ute på åkrarna under vinterhalvåret. I stallarna pågår däremot matproduktionen för fullt. Hela dagarna. Året runt. Svenskt kött är därmed alltid i säsong.
Vad innebär det att äta hållbart?
Idag väljer många att äta mer vegetariskt för miljöns skull, men den importerade maten kan ha minst lika negativ påverkan klimatet. Globalt behöver vi minska vår konsumtion av kött, men det betyder inte att köttkonsumtionen ska upphöra. Istället är det viktigt att välja mat som både är klimatsmart och näringsrik.
Många tror säkert att det är transporterna av maten som är den stora klimatboven, men egentligen är det hur maten producerats som påverkar allra mest. Transporten av maten kan dock ha stor betydelse om det fraktas med flyg, vilket ger betydligt mer klimatutsläpp än om det fraktas i stora volymer med båt.
Biologisk mångfald och kemiska bekämpningsmedel
Hur påverkas den biologiska mångfalden?
Vid produktion av vegetarisk eller vegansk kost kan den biologiska mångfalden påverkas negativt – exempelvis vid användning av kemiska bekämpningsmedel. När det gäller kött- och mejeriproduktion är betande djur en förutsättning för att kunna behålla den biologiska mångfalden på svenska betesmarker.
Ensidiga odlingar, så kallade monokulturer, och besprutning med bekämpningsmedel kan leda till att arter får svårt att överleva och att den biologiska mångfalden påverkas negativt. Det är redan ett utbrett problem att viktiga pollinerare så som bin dör på grund av detta. Välj därför även vegetabilier med omtanke. Ta gärna hjälp av Vegoguiden hos WWF för att se vilka grönsaker som är bättre att välja.
Ekologiska jordbruk bedrivs på ett sätt som bibehåller den biologiska mångfalden. Men många konventionella svenska lantbruk odlar också med skonsamma metoder, utan att vara eko-märkta.
Att odla vall i växtföljden ger marken värdefull återhämtning då mullhalten och bördigheten ökar. Det är också ett sätt att minska trycket från skadegörare och svampsjukdomar så att mindre bekämpningsmedel behöver användas när det är dags att sätta igång med växtodlingen igen. Vallen som odlats under markvilan blir sedan foder till djuren.
Betesdjuren gör en viktig insats för naturen
Om du väljer svenskt kött gör du en viktig insats för naturen i Sverige. Våra naturbetesmarker är nämligen lika artrika som regnskogen! Forskning visar att naturbetesmarker är de i särklass viktigaste miljöerna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i det svenska landskapet. För att bibehålla den höga mångfalden behövs betande kor och får.
”Av de växter och grödor som odlas inom EU för att bli mat är 85 procent beroende av pollinerande insekter.”
De svenska betesdjuren håller landskapen öppna. Detta i sin tur gör att växter och insekter får en plats att leva på. Utan betesdjur skulle landskapet växa igen och förmörkas av skog. Då förlorar fjärilar, olika pollinerare och fåglar sin livsmiljö. Dessa behöver nämligen den blommande mångfalden på ängar, naturbeten och andra ytor som inte är åkermark.
Av de växter och grödor som odlas inom EU för att bli mat till oss människor, är 85 procent beroende av pollinerande insekter. Utan biologisk mångfald och betesmarkerna skulle naturen och ekosystemet bli mer sårbart, och vår matförsörjning likaså. Här hittar du 6 viktiga anledningar till att välja svenskt kött!
8 tips för att äta på ett hållbart sätt
- Ät bättre kött. Väljer du svenskt kött får du inte bara närproducerat kött – du får kött som kommer från en djurhållning i världsklass med lägre klimatpåverkan. Titta efter märket Kött från Sverige.
- Ta tillvara på hela djuret; köp inte bara filé utan gärna också annorlunda styckningsdetaljer för att äta kött på ett mer resurssmart sätt.
- Dra ner på, eller undvik, råvaror med ett lågt näringsinnehåll. Exempelvis har godis, som är näringsfattigt, ett klimatavtryck på 4,8 vilket är nästan dubbelt så högt som klimatavtrycket från svenskt griskött. Genom att välja mer näringsrika livsmedel behöver man heller inte äta lika mycket för att få i sig den näring kroppen behöver. Visste du att kött är ett av de mest näringstäta livsmedel som finns?
- Undvik matsvinn; frys in mat som blivit över eller håller på att passera bäst före. Med hjälp av frysen kan man förlänga hållbarheten betydligt mycket längre.
- Prova ”bäst efter-tipset”. Vakuumpackat kött fortsätter att möras fram till att förpackningen öppnas. Ju närmare bäst-före-datum, desto mörare är köttet. På vissa förpackningar kan det stå ”bäst-efter” följt av ett datum. Öppnas förpackningen efter det datumet har man ett garanterat mört kött – främst nöt men även vissa detaljer av lamm.
- Byt ut och leta efter svenska alternativ. Halloumi kommer från Cypern som är ett av de länder inom EU som använder mest antibiotika. Därför har halloumi fått rött ljus i WWF:s konsumentmatguide. Välj istället Eldost eller grillost från Sverige. Sojabönor kan exempelvis bytas mot gröna ärtor och avokado mot mosade bondbönor.
Den vattenkrävande mandeln kan bytas mot solros- eller pumpafrön som är mindre resurskrävande. Risodlingar släpper ut mycket metan. Väljer du svenskt havreris minskar du din klimatpåverkan avsevärt. Med lite kreativitet går mycket att byta mot miljövänligare, och ibland också hälsosammare alternativ. Håll utkik efter märkningen Från Sverige. - Ät i säsong. Då blir det mindre resurskrävande tack vare mindre energiförbrukning och kortare transporter. Om grönsakerna skördas när de är mogna utvecklar de också mer näring och bättre smak, till skillnad från omogna importerade grönsaker som får mogna under transporten. Undvik flygtransporterade färska frukter, bär och grönsaker. Här kan du se när olika råvaror är i säsong.
- Allt måste inte vara färskt. Ta hjälp av frysen och torrskafferiet för att få tillgång till svenska råvaror under hela året. Frys exempelvis in svenskt lamm på hösten när det är i säsong. Svenska sommargrönsaker kan man också frysa eller lägga in och förvara i skafferiet.
Recept med svenska råvaror
