Var snäll mot klimatet och miljön – Bli Svego!

Var snäll mot klimatet och miljön – Bli Svego!

Vi behöver alla minska vår klimatpåverkan och arbeta för en hållbar utveckling utifrån de förutsättningar som finns där vi lever och verkar. Globalt behöver vi minska vår köttkonsumtion, men det betyder inte att köttkonsumtionen ska upphöra. Istället kan man omsorgsfullt välja kött som är hållbart producerat med avseende på klimat, biologisk mångfald, djurhälsa och resursanvändning.

”Den svenska djuruppfödningen konkurrerar inte med människan om livsviktiga resurser, den samverkar.”

Väljer du svenskt kött får du inte bara närproducerat kött – du får kött som kommer från en djurhållning i världsklass med lägst klimatpåverkan i världen. Här hittar du 6 viktiga anledningar till att välja svenskt kött!

Genom att bli Svego äter du svenskt kött i kombination med mycket grönt. Satsa på svenska råvaror, och gärna råvaror som är i säsong. Spana in recepten nedan!

» Hur kan det vara hållbart att äta svenskt kött?

Så äter du på ett hållbart sätt

  • Ät bättre kött. Välj alltid svenskt kött – titta efter märket Kött från Sverige.
  • Ta tillvara på hela djuret; köp annorlunda styckningsdetaljer för att undvika onödigt svinn. Tips på annorlunda detaljer.
  • Välj grönsaker, frukt och spannmål som kommer från Sverige – gärna sådant som är i säsong. Håll utkik efter märkningen Från Sverige.
  • Undvik matsvinn; frys in mat som blivit över eller håller på att passera bäst före.
  • Tänk på att nötkött blir mörare ju längre det ligger – prova Bäst-efter-tipset.


Varför är det hållbart att äta svenskt kött?

Sveriges främsta klimat- och miljöforskare, professor Johan Rockström, har utnämnt Sveriges bönder till ”världens duktigaste” vad gäller djurhållning och klimatpåverkan.

Svenska bönder har arbetat länge för att minska klimatutsläppen från jordbruket och djuruppfödningen, vilket har gett gott resultat.

Svenskt kött ger betydligt mindre utsläpp av växthusgaser än kött som produceras i andra delar av världen. Djur som mår bra och får bra foder är några av förklaringarna.

Att ta tillvara på hela djuret, också kallat Nose to Tail, är ett bra sätt att skapa en klimatvänligare middag. Genom att äta varierat och ta tillvara på flera delar av djuret räcker köttet till fler och inget behöver kastas bort i onödan. Har du exempelvis testat fransyska, lägg eller bog?

”Kött och mjölk från naturbetande djur har en avgörande plats i ett hållbart och hälsosamt samhälle” Johan Rockström, professor miljövetenskap.

Idag är nästan vartannat kilo nötfärs, fläskfilé eller entrecôte importerad. Det är kött bland annat från Irland, Nya Zeeland och Tyskland. En del kommer även från exempelvis Brasilien där djuruppfödningen riskerar att öka skövlingen av regnskog och leda till förlust av biologisk mångfald i form av växter och djurliv.

I Sverige betar kor och får ute hela sommaren. Detta håller inte bara landskapen öppna och bidrar till biologisk mångfald, utan det är också ett naturligt beteende för djuren. I Sverige är det lag på att djuren ska få beta ute medan det i andra länder, som vi importerar kött ifrån, inte finns några lagar kring detta.

En viktig insats för naturen

Om du väljer svenskt kött gör du också en viktig insats för naturen. Våra naturbetesmarker är nämligen lika artrika som regnskogen! Forskning visar att naturbetesmarker är de i särklass viktigaste miljöerna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i det svenska landskapet. För att bibehålla den höga mångfalden behövs betande kor och får.

De svenska betesdjuren håller landskapen öppna. Detta i sin tur gör att växter och kryp får en plats att leva på. Utan betesdjur skulle landskapet växa igen och förmörkas av skog. Då förlorar fjärilar, olika pollinerare och fåglar sin livsmiljö. Dessa behöver nämligen den blommande mångfalden på ängar, naturbeten och andra ytor som inte är åkermark. Av de växter och grödor som odlas inom EU för att bli mat till oss människor, är 85 procent beroende av pollinerande insekter. Utan biologisk mångfald och betesmarkerna skulle naturen och ekosystemet bli mer sårbart, och vår matförsörjning likaså.