Bland kastruller, stjärnor och svordomar

Annika Unt Widell

av Annika Unt Widell

Män med extremt långa knivblad men desto kortare stubin. Ja ungefär så var intrycket av kockarna i restaurangen på min första riktiga anställning som 19-åring. Kökschefen, låt oss kalla honom Peter ansåg att skratta, ja det fick vi göra hemma. Minns honom mest sovandes i köket på morgonen efter att ha lugnat sina nerver med några glas efter stängning. Det var krångligt att kliva över med läskbackarna men bäst att låta honom sova, för det minskade ju risken för multipla utskällningar senare.

Män med extremt långa knivblad men desto kortare stubin. 

Peter drömde om att bli Årets Kock. Nej, han tyckte faktiskt att han redan var det, någon hade bara glömt att ge honom medaljen. Hans rätter var pilliga, typ bakvänt utskuren fasannjure i kokossky (ja vi pratar 80-tal) och krävde att hela bordet beställde samma rätt. Kom jag med beställning på fler flög det både kastruller och svordomar så det hördes långt ut i matsalen. Samtidigt som han försvann spårlöst med firmabilen började jag på en färja istället (där mitt jobb var att byta ut salladsbladen på räkmackorna när de blivit för gamla – uäh! - fast det är en helt annan historia). Tufft köksklimat där också, för att inte säga rått. Jag flydde vidare.

Riktig mat kan man inte skämta om tydligen, det är allvarliga grejer. Varför det? 

Nu ser jag de bryska jurykockarna på tv och tänker att tiderna förändras men köksstämningen består. När adepterna tävlar om att laga bästa rätterna verkar domarna tävla om vem som rynkar ögonbrynen mest. Riktig mat kan man inte skämta om tydligen, det är allvarliga grejer. Varför det? Och är det just den mer avancerade matlagningen som kräver en sådan koncentration och ansträngning att humöret sjunker till botten?

Men stämningen håller på att förändras. Allt fler rockar loss. 

I de riktigt stora köken i kommunerna där kvinnorna dominerat har det inte heller alltid varit så muntert. Men stämningen håller på att förändras. Allt fler rockar loss. Lägger upp filmer på youtube om kökshyss, roliga moment i matlagningen och spontana dansutbrott framför gästerna. Jag längtar ut till dessa kök, det verkar ju kul att laga mat till många!

Vill vi locka unga till kockyrket och öka mångfalden? Ja då måste man få ha roligt på jobbet tror jag.

Matglädje. Matro. Tvenne ting som knappast infinner sig förrän stämningen i köket blivit trygg för alla som vistas där. Matlagning är inte hjärnkirurgi, det är inte på liv och död. Vill vi locka unga till kockyrket och öka mångfalden? Ja då måste man få ha roligt på jobbet tror jag.

TakeOver är en gästspelsturné i några av Sveriges bästa restauranger där kockar som alla är kvinnor tillfälligt tar över köket.

Sen undrar jag om kvinnor blir arga när de hamnar i kök med stjärnbeströdd mat. TakeOver är en gästspelsturné i några av Sveriges bästa restauranger där kockar som alla är kvinnor tillfälligt tar över köket. De vill visa upp sin kompetens. 

Dags att hålla öronen öppna på Ekstedt i Stockholm, Pontus Atelier 23 i Stockholm, Bloom in the Park i Malmö och Koka i Göteborg.

Jag vet ju redan att landet kryllar av skickliga kockar som är kvinnor men är nyfiken på om det kastas kastruller eller skämt på turnén? Dags att hålla öronen öppna på Ekstedt i Stockholm, Pontus Atelier 23 i Stockholm, Bloom in the Park i Malmö och Koka i Göteborg. Rock on, girls!

Fakta om TakeOver Sverigeturné

TakeOver Sverigeturné är en förening av kockar som är kvinnor och arbetar inom den högre gastronomin. Föreningens syfte är att lyfta fram duktiga kvinnor och ge dem en plattform att synas på samt ett bra nätverk. Gruppen är i dagsläget runt ett femtiotal och blir fler hela tiden. Kvinnor, som inte lika självklart som män har en plats i media, tävlingar, på chefspositioner, eller när det ska diskuteras mat ska lyftas fram i sin profession, det vill säga när det gäller att laga mat på restaurang. I gruppen lyfts alla fram utifrån sin förmåga och vi samarbetar, stöttar varandra och har kul när vi lagar riktigt bra mat på Sveriges bästa restauranger.