Det svenska lammköttets starka mervärden

– Det finns en tydlig trend inom lammuppfödningen – back to basic, säger Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet. I framtiden kommer det att handla mycket mer om betesbaserad produktion, till exempel gräsuppfött lammkött. Det finns ett stort intresse för det svenska lammköttet. Men vi måste skapa en ännu större kunskap om dess fördelar.

– Vi vill ha en dialog med kockar och uppfödare och jobba tillsammans för att stärka kvalitetsvärdena längs hela produktionskedjan. För att skapa bättre ätkvalitet. Var kan vi gå in och styra och mäta att vi levererar en bättre ätkvalitet? Hur ska konsumenten kunna se vilken kvalitet de betalar för?

Differentiering av lammköttets kvalitet

Magnus Jönssons vision är att det konsumenten är villig att betala för också ska stimulera uppfödaren i dennes arbete. Det är utifrån den aspekten som hela processen från gård till bord ska synas.

– Vi ska titta på vad som påverkar kvaliteten av lammköttet genom hela kedjan – för att identifiera svaga och starka punkter. Det kan handla om uppfödningen – ålder, ras och utfodring – men även slakt, styckning, frysning och hängning. Utifrån det ska vi sedan kunna göra en differentiering av lammköttets kvalitet som ska gynna konsumenterna.

Det finns fina exempel på uppfödare som har jobbat med detta länge och som visar vägen, menar Magnus.

Konsumenter vill ha regional känsla

Utvecklingen går mot mer småskalig livsmedelsförädling, gårdsslakt och gårdsförsäljning. Konsumenterna vill ha den regionala känslan och veta mer om produktens ursprung.

– Vi kan bli ännu mer effektiva och möta konkurrenterna, det vill säga importköttet, genom att jobba hårdare med att kommunicera våra mervärden, som låg antibiotikaanvändning och regionalt ursprung, för att matcha prisskillnaden. Vi måste skapa en ännu större kunskap om det svenska lammköttets fördelar.

– De stora importländerna börjar anpassa sin export till oss svenskar och använder sig av våra mervärden. De har till exempel börjat med specialuppfödning av lamm med extra låg antibiotikaanvändning. På så sätt går de in och konkurrerar med oss på vår egen planhalva. Därför ska vi addera en jämnare och mer differentierad kvalitet på vårt lammkött.

– Handeln vill ha jämn och bra kvalitet. Här har de stora importländerna haft en fördel genom just sin storlek. Länder som till exempel Irland och Nya Zeeland har en stor produktion, en stor volym, och kan därför sortera ut flera olika kvaliteter.

Vill lyfta svensk fårnäring

– Svensk lammnäring är ju så mycket mindre, men vi ska ändå jobba med sortering av de små volymerna vi har. Vi ska även titta på hur vi i produktionen kan öka antalet lamm per tacka, så att vi får tillgång till mer svenskt lammkött. Trots den ökade svenska produktionen så är idag cirka 70 procent av det lammkött vi äter importerat.

– Konsumenterna ska veta vilken kvalitet de kan välja när de köper lammkött – det kan handla om ålder, utfodring eller köttets fettandel. Det är nödvändigt för att lyfta betalningsviljan hos konsumenterna. Arbetet med att skapa bra villkor för svensk fårnärings fortsatta utveckling är viktigt, säger Magnus Jönsson.

Magnus föder upp lamm i Hörby. På gården, med 80 hektar åker, 35 hektar naturbete samt 30 hektar skog, finns cirka 200 tackor. Han började med fåruppfödning på heltid 2004. Svenska Fåravelsförbundet har ca 2500 medlemmar. Läs mer om får och lamm påfaravelsforbundet.com.

Nyheter Blogg Press Filmrum Kalender Kötthack Köttpodden