Hållbart jordbruk behöver kossan

Ska vi skippa biffen och enbart satsa på moroten och bönan om vi vill rädda klimatet i framtiden? Nej, menar några internationella studier som vill nyansera bilden av betesdjur som det stora klimatproblemet.

Alltsedan FAO-rapporten "Lifestocks Long Shadow" presenterades 2006 har kossan framställts som den stora klimatboven. Det var då vi fick veta att ett kilo nötkött släpper ut mellan 20 och 25 gånger mer växthusgaser jämfört med torkade bönor. Även jämfört med annat kött, som gris och framför allt kyckling, framstod kossan som ett gigantiskt klimatproblem.

Forskarvärlden oense

Sedan dess har dock bilden nyanserats och det är ingen överdrift att påstå att forskarvärlden är oense när det gäller betesdjur. De forskare som ifrågasätter svartmålningen av kon anser bland annat att det blir helt galet att jämföra ett kilo morötter med ett kilo biff, helt enkelt för att morötterna och biffen innehåller olika mycket kalorier, proteiner och näringsämnen.

"Det visade sig dock att en helt vegetarisk kost gav lika stor eller ibland till och med större utsläpp av växthusgaser än en blandkost med kött. Och anledningen var enkel – för att ersätta köttets kalorier krävdes en betydligt större mängd vegetabilier och därför mer växthusgaser.”

En fransk studie (Greenhouse gas emissions of self-selected individual diets in France: Changing the diet structure or consuming less? Vieux et al (2013)) har tittat på om det går att minska kostens klimatpåverkan genom att ersätta köttet med frukt och grönsaker. De utgick från en tidigare gjord undersökning av nästan 2 000 fransmäns kostvanor. Det visade sig dock att en helt vegetarisk kost gav lika stort eller ibland till och med större utsläpp av växthusgaser än en blandkost med kött. Och anledningen var enkel – för att ersätta köttets kalorier krävdes en betydligt större mängd vegetabilier och därför mer växthusgaser.

”Att ersätta kött och framför allt charkvaror med frukt och grönsaker kan vara önskvärt för hälsan men är inte nödvändigtvis det bästa sättet att minska växthusgaser som beror på kosten”, är en av slutsatserna från de fyra forskarna.

Vill nyansera bilden av betesdjur som det stora klimatproblemet

En annan forskare som vill nyansera bilden av betesdjur som det stora klimatproblemet är professor Margaret Gill. Hon arbetar på universitetet i Aberdeen och är bland annat rådgivare till brittiska departementet för internationell utveckling.

Ett av hennes specialområden är att studera kornas påverkan på miljön och hon har föreläst några gånger i Sverige. Anledningen till att grisar och kycklingar anses ge mindre växthusgaser är dels att de inte producerar metan, dels att de är mer effektiva foderomvandlare.

De ger helt enkelt mer kilo kött per kilo spannmål.

Margaret Gill menar att det finns andra sätt att beräkna effektivitet (Converting feed into human food: the multiple dimensions of efficiency. M. Gill. (Ingår i FAO-rapporten Optimization of feed use efficiency in ruminant production systems.)). Föder man upp kor på mer gräs och restprodukter från jordbruket och betydligt mindre soja och spannmål, ger kossan mer protein per kilo proteinfoder än grisar och kyckling. Bland annat därför anser hon att kon är viktig i ett framtida mer uthålligt jordbruk och för att föda en växande befolkning, framför allt i fattiga länder.

Hon är dock medveten om att det finns en konflikt när det gäller kons klimatpåverkan.

Margaret Gill kritiserar dock att mycket av den forskning som har gjorts framför allt har fokuserat på hur man ska minska metanutsläppen hos själva kon.

Borde titta på hela system

I stället anser hon att vi borde titta på hela system, särskilt djurhållning som bygger på beten som i sin tur kan binda mycket koldioxid.

Det är ett budskap som gillas av Jan Wärnbäck, jordbruksansvarig hos Världsnaturfonden, WWF. Organisationen jobbar sedan drygt 20 år tillbaka med att främja gamla naturbeten som ängar och hagmarker, bland annat genom att marknadsföra sitt naturbeteskött i samarbete med ICA.

– Korna ser ut som de gör och de rapar och fiser metan, men man måste också titta på fler aspekter som djurvälfärd, biologisk mångfald och vård av kulturlandskapet.

– Ska vi få ett hållbart jordbruk är djuren och i synnerhet korna, självklara, säger Jan Wärnbäck.

Varför är det så viktigt med biologisk mångfald?

– Därför att det påverkar stabiliteten i ekosystemet. Arterna utgör grunden för att vi ska klara av framtida förändringar. Vi måste ha kvar arterna för vår överlevnads skull.

Sammanfattning

  • En fransk studie visar att en helt vegetarisk kost gav lika stor eller ibland till och med större utsläpp av växthusgaser än en blandkost med kött.
  • För att ersätta köttets kalorier krävs en betydligt större mängd vegetabilier och det ger därför upphov till mer växthusgaser.
  • Forskaren Margaret Gill anser att forskningen bör fokusera på hela system, särskilt djurhållning som kan binda mycket koldioxid.
  • WWF menar att för ett hållbart jordbruk är i synnerhet korna viktiga, då de skapar biologisk mångfald.

Läs mer

Den här artikeln är tidigare publicerad i Svenskt kött Rapport 2015. Läs mer om den, ladda ner eller beställ här.

Nyheter Blogg Press Filmrum Kalender Kötthack Köttpodden