Så firar du påsk med svenskt lammkött

Många svenskar kommer att servera och äta lammkött i någon form till den stundande helgen. Rökt lammbog, lammstek eller varför inte ta fram grillen och bjuda på lammrack. Men får alla tag på svenskt lammkött?

Traditionellt i Sverige lammar alla tackor på våren och lammen slaktas på hösten. En del lammkött har man då fryst in. Fryst svenskt lammkött har mycket svårare att konkurrera med importerat lammkött. Idag föder svenska bönder därför upp - baserat på efterfrågan från konsumenterna - färskt lammkött året runt. De olika produktionstyperna kan delas in i:

  • Vårlamm som föds på vintern och slaktas på våren vid 3-5 månaders ålder
  • Sommarlamm föds under tidig vår och slaktas under sommaren
  • Höstlamm föds på våren och slaktas under hösten vid ca 6 månaders ålder efter avslutad betessäsong. Majoriteten av lammen är fortfarande uppfödda på detta traditionella sätt
  • Vinterlamm är födda under sen vår eller sommar. De stallas in efter betessäsongen och utfodras för att bli tunga nog för att slaktas under vintern

Detta betyder att det går att få tag på svenskt lammkött året om. Vill man ha kött från får som gått ute och betat, ska man titta efter fryst kött från höstlamm. Om man föredrar färskt kött, så går det att hitta från vårlamm som fötts upp i lsödrifter inomhus.

Större intresse för lammkött

Ungefär 70% av det lammkött vi äter importeras, framför allt från Nya Zeeland men även Irland. På senare år har konsumenterna visat allt större intresse för lammkött och konsumtionen ökar. Den svenska konsumtionen av lammkött är dock fortfarande låg.

Under stallperioden är fodret baserat på grovfoder (ensilage/hö) vilket gör att köttet även då blir berikat på nyttiga fettsyror.

Sverige är ett förhållandevis litet fårland om man jämför med andra länder, med få får per besättning. Det är en spegling av det svenska mosaiklandskapet med många små gårdar. Den svenska fårnäringen har dock stadigt ökat i omfattning under de senaste tio åren med undantag för något enstaka år. Antalet får ökar och besättningarna blir större. Totalt finns det ca 8 700 gårdar som har får och producerar lammkött, ull, skinn och/eller mjölk och ost. Totalantalet tackor är ca 250 000 och medelbesättningen är nu drygt 30 tackor.

Fårnosarna vårdar landskapet

I förhållande till andra djurproduktioner har Sverige en av dom miljövänligaste produktionsformerna. Hade vi inte dessa tusentals fårnosar som vårdade landskapet så skulle den biologiska mångfalden utarmas snabbt. Under stallperioden är fodret baserat på grovfoder (ensilage/hö) vilket gör att köttet även då blir berikat på nyttiga fettsyror.

Svensk lammköttsproduktion är betesbaserad. Så fort det finns beten så att djuren kan föda sig så släpps dom ut för att vårda det svenska öppna landskapet. Det är en viktig del i produktionen för lammböndarna för att få sina företag att gå runt - naturbetet är billigare foder än stallutfodringen.

Fördelar med svenskt lammkött

Animalieproduktionen i Sverige håller mycket hög standard vad gäller djurvälfärd, djurskydd, smittskydd, djurhälsa, etiska värderingar och kvalitet på foder. Fårnäringen omfattas även den också av dessa lagar och förordningar. Till skillnad från importerat kött kan vi garantera att djuren fötts upp utan antibiotika och hormoner.

Fåren har det bra i Sverige. Det är en sund uppfödning där sjukdomar och skador är sällsynta. De flesta får och vinterlamm tillgång till rasthage utomhus, i ligghall lever de på djupströbädd.Fårbonden i Sverige ska följa den svenska djurskyddslagen som bland annat innebär att djuren ska ha daglig tillsyn. Lamningen övervakas så att tackorna inte far illa av en svår förlossning. Kastrering är ovanlig och om den görs sker den under bedövning. Alla svenska lamm bedövas innan slakt.

Nyheter Blogg Press Filmrum Kalender Kötthack Köttpodden