Vad skiljer svenskt kött från utländskt? Här är listan!

Alla är självklart fria att köpa vilket kött de vill. Men man ska veta att det finns fler skillnader än prislappen. Det handlar om respekt för djurens behov av naturligt beteende.

Svenska djur är friskare än vad djuren är i många andra länder, de får strö och de får ha hela svansen och knorren kvar. Svenskt kött är fritt från hormoner och antibiotika.Läs hela listan här. Ta också gärna en titt på våra artiklar om svensk djuruppfödning.

Allmänt

  • Världens strängaste djurskyddslagstiftning
  • Respekt för djurens behov av naturligt beteende
  • Mycket hög livsmedelssäkerhet
  • Arbetstillfällen i Sverige och en levande landsbygd
  • Öppna och värdefulla landskap tack vare betesdjuren; bara svenska djur kan beta svenska hagar

Säkerhet och hälsa

  • Mycket gott hälsoläge för alla tre djurslagen (gris, nöt och lamm)
  • Det första landet i världen som förbjöd användning av antibiotika generellt i foder i förebyggande och tillväxtbefrämjande syfte
  • All användning av antibiotika sker under veterinärt ansvar och kräver recept
  • Strikta karenstider gäller innan slakt för att inga läkemedelsrester ska finnas i köttet
  • Förbjudet att använda hormoner för att öka tillväxten
  • Andelen antibiotikaresistenta bakterier är låg och den multiresistenta bakterien MRSA har bara hittats i ett enda fall
  • Mycket låg halt av salmonella i svenskt kött; faktum är att av alla länder i världen är det bara Sverige, Norge och Finland som klarar detta

Specifikt för grisarna

  • Alla får ha knorren kvar
  • Alla får halm och strö att sysselsätta sig med
  • Alltid fast golv att gå på
  • Spaltgolv endast för att göra sina behov på
  • Suggorna är fria att utföra naturligt bobyggnadsbeteende
  • Suggorna föder på naturligt sätt
  • Suggorna och smågrisarna har större lagstadgat utrymme än i EU
  • Fixering är förbjuden, skyddsgrind får användas i undantagsfall om suggan är aggressiv mot sina kultingar eller mot djurskötaren
  • Se LRF:s djuromsorgstabell för mer info

Specifikt för nötkreatur och får

  • Branschen accepterar inte den extrema nötkreatursrasen belgian blue
  • Vi har lagstadgat krav på utrymme och skötsel över EU-nivå
  • Alla djur har tillgång till grovfoder; ensilage, hö och så vidare
  • Lagstadgad betesgång under sommaren (utom för tjurar, av säkerhetsskäl)
  • Djurens rörelse på bete får ej begränsas
  • Nästan alla djur går lösa hela livet (under en övergångsperiod är det tills vidare tillåtet med uppbundna nötkreatur vintertid i äldre stallar, dock ej kalvar)
  • Alltid bedövning före kirurgiska ingrepp
  • Både kor och tackor föder lösgående på naturligt sätt
  • Klok avel som förebygger förlossningssvårigheter
  • Djuren har alltid tillgång till skydd för väder och vind under den kalla delen av året. Ett kontrollprogram garanterar god djuromsorg i de få nötkreatursbesättningar som endast har naturliga väderskydd.

Slakt

  • Max 8 timmars transport
  • Höga djuromsorgskrav på djurens inhysning och behandling före slakt
  • Alltid bedövning innan slakt och inga undantag för religiösa ceremonier.

Aktuellt

Bild från frukostseminariet: Varför dyker Vego?

Varför dyker vego?

Svenskt Kött anordnade frukostseminariet ”Varför dyker vego?” där en panel diskuterade vad vi äter och varför.

Hur mycket kött äter vi? Förhållanden mellan konsumtion och kostråd 2023

Hur mycket kött äter vi?

Jordbruksverkets statistik visar hur mycket kött vi äter i Sverige och hur nära vi ligger kostråden för vår konsumtion 2023.

Rulla till toppen