Svensk lammuppfödning

På senare år har intresset för lammkött ökat och konsumtionen stiger sakta men säkert. Sverige är ett förhållandevis litet fårland om man jämför med andra länder, med få får per besättning.

Ungefär 65% av det lammkött vi äter importeras, framför allt från Nya Zeeland men även Irland. Konsumtionsökningen är vissa år större än produktionsökningen vilket gör att importen ökar.

Sverige är ett förhållandevis litet fårland om man jämför med andra länder, med få får per besättning. Det är en spegling av det svenska mosaiklandskapet med många små gårdar. Den svenska fårnäringen har dock stadigt ökat i omfattning under de senaste tio åren med undantag för något enstaka år. Antalet får ökar och besättningarna blir större. Totalt finns det ungefär 8.700 gårdar som har får och producerar lammkött, ull, skinn och/eller mjölk och ost. Antalet tackor är cirka 250.000 och medelbesättningen är nu drygt 30 tackor.

Lamm året om

Traditionellt lammade alla tackor på våren och lammen slaktades på hösten. Mycket lammkött fick då frysas in då allt inte kunde avsättas. Fryst svenskt lammkött har mycket svårare att konkurrera med importerat lammkött. Idag producerar näringen därför baserat på efterfrågan från konsumenterna färskt lammkött året runt. De olika produktionstyperna kan delas in i:

  • Vårlamm som föds på vintern och slaktas på våren vid 3-5 månaders ålder
  • Sommarlamm föds under tidig vår och slaktas under sommaren
  • Höstlamm föds på våren och slaktas under hösten vid ca 6 månaders ålder efter avslutad betessäsong. Majoriteten av lammen är fortfarande uppfödda på detta traditionella sätt
  • Vinterlamm är födda under sen vår eller sommar. De stallas in efter betessäsongen och utfodras för att bli tunga nog för att slaktas under vintern

Gotlandsfår vanligaste rasen

De svenska fårraserna kan delas in i olika rastyper:

  • Lantraser som härstammar från Sverige eller Finland, är kortsvansade och lite spensligare. Dit hör gotlandsfår, finullsfår, ryafår,och flera ursprungliga lantraser. Vissa lantrastyper har mycket god fruktsamhet och kan få mer än 2 lamm per lammning
  • Köttraser som har importerats från olika länder. De har grövre kroppar och långa svansar. Dit hör till exempel texel, leicester, dorset horn, suffolk och oxford down
  • Korsningar. Det är vanligt att man korsar olika raser för att kombinera deras goda egenskaper i sina djur

Alla raser används för produktion av lammkött. Gotlandsfår, som tidigare hette pälsfår efter den karakteristiska lockiga pälsen, är den största rasen. De glansiga och lockiga lammskinnen är eftertraktade till klädesplagg, inredning med mera. Dessa är i dagsläget är en mycket efterfrågad produkt, medan det i allmänhet är svårt att få avsättning för ullen från de olika raserna.

Viktiga betesdjur

Under sommarhalvåret vistas alla får och lamm på bete. Fåren är finsmakare och kan med sina smala nosar plocka de bästa delarna av betet.

Fåren bidrar till att höga natur- och kulturvärden kan bevaras i betesmarkerna

De betar gärna löv från olika slags träd och buskar, även taggiga, vilket gör att de är suveräna på att öppna upp igenväxta marker. Fåren bidrar till att höga natur- och kulturvärden kan bevaras i betesmarkerna och till ett öppet och levande landskap. De tackor som lammar tidigt och vars lamm slaktas innan tackorna släpps på bete blir särskilt utmärkta landskapsvårdare. Däremot passar får sämre på fuktiga marker med grovt gräs.

Alla är lösgående

Alla får och lamm går lösa hela sitt liv. Under vintern går de i större eller mindre grupper på djupströbäddar av halm i, för det mesta oisolerade stallar. Värme och fukt mår fåren illa av så bra ventilation är viktig. Många har tillgång till rasthagar under vinterperioden.

Basen i all utfodring är vallfoder (gräs, klöver). För högdräktiga eller nylammade tackor liksom unga lamm ger man oftast tillskott i form av spannmål och något proteinfoder som ärter eller raps.

Varför svenskt kött Därför väljer vi svenskt köttKött från Sverige Styckdetaljer Charkuterier Köttkvalitet Köpa, laga och förvara Statistik Näring Uppfödning, miljö och klimat Frågor & svarFörvaring av kött

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!