Prisutveckling

Med utgångspunkt från år 1980 (KPI 100) så märks en höjning av konsumentpriserna på kött som varade till början av 1990-talet. I och med Sveriges inträde i EU 1995 sjönk priset. Kött och bröd var de livsmedelsgrupper som sjönk mest i pris.

Under hela femtonårsperioden 1995-2010 har kött haft en långsammare prisutveckling, medan frukt har ökat mest i pris jämfört med konsumentvaror i genomsnitt. Under denna femtonårsperiod har vi fått billigare kött, särskilt gris- och fågelkött. Den livsmedelsgrupp som hade störst prissänkning vid EU-inträdet var kött, drygt 4 procent. Konsumentvaror i genomsnitt hade en ökning på drygt 2 procent.

Långsam utveckling för köttpriser

Om man jämför indextalen för åren 1994 och 2009 så konstateras att priserna på nötkött har stigit med cirka 10 procent, på fläskkött cirka 6 procent. Förändringen för kött som grupp är 4 procent och för konsumentvaror i genomsnitt 20 procent. Köttpriserna har haft en långsammare utveckling än konsumentvaror i genomsnitt när man jämför året före EU-medlemskapet med det femtonde året som EU-medlem.

Förklaringen till detta är att EU-inträdet innebar en direkt sänkning av köttpriserna genom en anpassning till EUs prisnivåer. Konkurrensen från EU-länderna pressade de svenska köttpriserna och bidrar till den långsammare prisutvecklingen. 

Konsumtionen av kött har ökat under perioden. I rapporten förklaras det av sänkta priser och ökade inkomster samt av nya produktvarianter och förpackningar, vilket också är en effekt av ökad konkurrens. Lågpriskedjornas inträde och en ökning av EMV-produkter spelar också in.

I jämförelse med andra länder i Europa är kött relativt dyrt i Sverige. Enligt en artikel från SCB ligger Sverige på femte plats efter Norge, Österrike, och Danmark. Billigaste köttet finns i Bulgarien och Rumänien.

Uppmärksamhet i media kring låga priser på kött och chark

I juli 2011 redovisade Konsumentföreningen i Stockholm en tillbakablick på priser från1993. Några av priserna är lägre idag än vad de var då.

1 kg kassler kostade 114 kr/kg då och 79,90 idag. Kilopriset för prinskorv då var 111,80 och nu kostar samma mängd 76,33.

Under perioden 1993-2011 ökade den disponibla inkomsten med 42 procent.

I december 2012 visade Livsmedelsföretagen (Li) vad som hänt med priset på julskinka och prinskorv under de senaste 30 åren.

1982 kostade julskinkan 37,60/ kg, om den hade följt konsumentprisindex (KPI) hade priset idag varit 97 kr/kg men istället kostar den 49,90/kg. Ett kilo prinskorv kostade 31,40 då och kostar 41 kr idag. Om korven följt KPI hade priset varit 80,20 kr/kg.

Folk har mer pengar men spenderar en mindre andel på mat

Enligt statistik från SCB har hushållens disponibla inkomst ökat kraftigt under senare år. 2010 hade varje person i genomsnitt 44 000 kr mer i disponibel inkomst än vid millennieskiftet. Ökningen beror främst på ökade inkomster av arbete och kapital samtidigt som det totala beloppet för inkomstskatt har minskat.

Enligt Jordbruksstatistisk årsbok står livsmedel för cirka 11 procent av hushållens disponibla inkomster 2011. 1997 var siffran något högre, cirka 12 procent. Kött står för 16 procent av hushållens utgifter för livsmedel och alkoholhaltiga drycker.

Varför svenskt kött Därför väljer vi svenskt kött Kött från Sverige Styckdetaljer Charkuterier Köttkvalitet Köpa, laga och förvara Statistik Näring Uppfödning, miljö och klimat Frågor & svarFörvaring av kött